Fasta

Fasta är något som har många fördelar. Man kan dela in den i periodisk fasta och terapeutisk fasta.

Obs - inget som rekommenderas till personer med ätstörningsproblematik, akut utmattningssyndrom eller diabetes typ 1.

Periodisk fasta - 16:8 fasta där ätfönstret är 8 timmar och fastan 16 timmar samt lite längre tids fasta på 1-2 dagar då man dricker vatten, te, kaffe.  Det många upplever är mindre hunger, viktnedgång, man blir piggare etc.      

En del tycker det är svårt med fastan och då kan fettkaffe eller fett-te vara ett alternativ som ändå kan ge en del effekter på sikt.

Enkelt recept på fettkaffe: en kopp nybryggt ekologiskt kaffe + 1-2 msk smör + 1 msk mct-olja eller kokosolja som mixas. (Vill man lyxa till det kan man ha i 1-2 hela råa ägg men då blir det så klart ännu mindre likt en riktig fasta men kan vara ett alternativ till frukost en stressig morgon).

Terapeutisk fasta - 2-5 dagar (10 dagar extremvariant) där man bl.a. har fler hälsovinster än med periodisk fasta på cellnivå, lägre insulinnivåer och lägre åldrande i cellerna.

Det viktiga med denna typ av fasta är att man övrig tid äter näringstät mat, gärna de andra beskrivna kostformerna för att få ut så mycket hälsovinster som möjligt. Det man kan säga är att desto längre fasta desto fler hälsoeffekter och man kan t.ex. snabbare nå en stabil viktnedgång och minska annan ohälsa såsom vid autoimmuna sjukdomar, diabetes typ 2.

Här är också några studier som tittat på sambandet mellan cancer och fasta. Studier på möss har visat att när de fick fasta så hade de bättre effekt på cytostatika i början av sjukdomsutvecklingen vid cancer (vid fast så matar man inte  cancercellerna som man gör med en kost på mycket kolhydrater som driver på insulin och IGF-1 hormoner som är ett tillväxthormon och som cancerceller är beroende av): Referens: Lee C; Fasting cycles retar growth of tumors and sensitize a range of cancer dell types to chemotherapy; Sci Transl Med. 2012 Mar 7:4,
En annan studie visade att fasta minskade upplevda symtom efter cytostatika (faktiskt gjord på människor): Fernando M Safdie et al; Fasting and cancer treatment in humans: A case series report; Aging (Albany NY). 2009 Dec.

Fastan ska inte blandas ihop med lågkalorikost där man minskar på det dagliga kaloriintaget över en längre tid och där man sett att ämnesomsättningen kan vara fortsatt låg efter flertal år och en viktuppgång ofta kommer som ett brev på posten efter en period när man inte längre orkar hålla den regimen.

När man jojo-bantar håller man ner kaloriintaget rejält under en tid så kroppen tror den hamnat i svält. Då går ämnesomsättningen ner och det som kan hända är att man under en period kan tappa mycket vikt för att sedan gå upp mer när man äter mer som tidigare. Desto fler gånger man bantar desto lättare är det oftast att snabbare gå upp i vikt efter en tid.

Skillnaden vid fasta och bantning är att man äter en bra och näringstät kost när man inte fastar vilket oftast inte är fallet vid bantning där man tillför kroppen mindre med energi under kortare eller längre tid och det är inte heller säkert att kosten är så näringsrik.

Det är mycket som inte är fastställt varför det blir så men en förklaring kan vara att kroppen har en "normalbild" av hur den ska se ut och att kroppen får en snedvriden uppfattning som den inte kan reglera fast man kanske är överviktig bl.a. på grund av att den basala ämnesomsättningen är lägre.


Tillbaka till läkande kost